Har precis kommit in från tvättstugan. Suck. Har tvättat hela kvällen o är fortfarande inte klar! Vi har nog aldrig haft såna drivor me tvätt som den här gången, har varit ont om lediga tvättider nu ett tag och sen så är det svårt att boka nån också då man aldrig vet när Peter är hemma o inte. Men nu var jag tvungen o tvätta oavsett, så momma har varit hit o passat Tilde lite.
Oskar sover över hos farmor o farfar inatt och jag saknar honom nåt så otroligt samtidigt som jag vet att jag kanske borde börja släppa honom lite mer än jag gör! Är ju trots allt säkert bra både för honom och mig. Men är man mamma så är man, och det är inte så lätt ibland!
Han åkte med Peter på förmiddan o jag fick så jag teg när jag sa till Peter att jag inte riktigt ville släppa iväg honom, då Oskar dunkade till mig på benet och sa: Du stanna hemma, Jag åka biiilen!" Så där var det ord o inga visor! Så det är ju bra att han är så tuff som han är iallafall! Men jag fick iallafall en rejäl hög me pussar o kramar innan han gick, så det värmde i hjärtat! :)
Elin kom på förmiddan så efter Peter o Oskar hade åkt så åt vi lunch och gick o satte oss ute i solen sen. Riktig kanonvärme idag med! Men det är hemskt när det riktigt lyser av benen i solen av att dom är så vita, och andra går omkring o är bruna utan dess like. Orättvist.. Men o andra sidan är det otäckt med allt man hör om hur fort det går utför med det lilla vi har kvar av ozonlagret så man borde nog inte bry sig så mycket om huruvida brun man är o inte, ganska löjligt när man tänker efter. Åkte ner på stan en liten sväng o sen kom Jörgen o hämtade upp Elin då dom skulle åka till Storsjö.
Passade på att gå igenom lite av kläderna efter min farmor ikväll som pappa var hit med förra helgen. Har gruvat mig varenda dag och fått en klump i magen varje gång jag tittat på kartongerna. Men ikväll har jag ju lite mer tillfälle, när Tilde sover och jag kan ta den tid jag vill på mig. Hittade en hel del fina kläder men det tar emot nåt så fruktansvärt! Vet inte ens om jag skulle kunna ha dom på mig heller, blir fortfarade lika ledsen fast det har gått över ett år sen nu. Min lilla Karin.. Om du bara visste hur mycket jag saknar dig!
Det tar emot lite när det snart vankas dop igen också, då någon fattas den här gången..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar