söndag 9 november 2008

Fars dag

Fars Dag är över och den här pappan fick en liten tjuvstart med paket redan i fredags, då vi inte kunde hålla oss. Ok då, mest jag som inte kunde hålla mig.. erkänner. ;) Fast han har fått en liten grej idag med, när han kom hem. Han har nämligen varit på vift idag.
Min pappa, eller "morfar" som han mest heter nu förtiden..har vi också ringt idag. Han kommer till stan nästa vecka så han får väl nåt då istället. Egentligen har jag aldrig tyckt att det varit så superviktigt med presenter hit o dit, vid fars/morsdag..alla hjärtans dag..namnsdag..ja ni vet. Men det är ju roligt ändå att ge bort nåt, speciellt om det är nåt väldigt genomtänkt eller nåt som personen i fråga blir väldigt glad för.
Igår var det också en riktig presentdag. Var först förbi Anders o Emilia med present o lite fikabröd, även fast vårat lilla fika försvann ganska fort i det gigantiska kakfat som fanns där. Men det är ju tanken som räknas säger dom. :) Trevligt var det att träffas iallafall, synd att det blir så sällan bara. Erik är den goa lilla kille som han alltid är..och växer som bara den. Tilde har lite att ta igen där innan hon är ikapp!
Efter det så bar det iallafall iväg till Paul o Karin ("farmor o farfar") och Gunilla. Lämnade presenter, o lite fika även där. Blev bjudna på jättegod mat, men kändes lite dumt att vara där o äta när Karin var så hängig. Men jag hoppas inte att dom tog ut sig helt o hållet iallafall.
Klockan blev ganska mycket innan vi kom hem så det blev välling o läggdags ganska fort, och det blev sent innan vi också äntligen fick lägga oss tillslut.
















Natten blev riktigt jobbig sen, sov inte mycket alls. Oskar sov inne hos oss och vaknade med jämna mellanrum, pratade i sömnen och var orolig. Tilde sov nästan ingenting, skulle ha mat av mig hela tiden, men när hon fick var det ändå inte bra. Bet mig flera gånger så jag har kunnat grina. Hon var bara ledsen och gick inte att få till att sova.. Bara 5-minutare.. Som högst en kvart åt gången. Men man ska väl inte klaga, värre nätter har man ju upplevt. Inte med Tillis, men när Oskar var liten. Då såg varende natt ut så där, och man kände sig mer död än levande kan jag säga! Så en vaken natt nån gång ibland är väl inte så farligt, däremot är det dags att trappa ner på amningen nu tror jag. Har varit lite jobbigt nu ett tag. Hon vill, men vill inte ha.. Kastar sig mot bröstet, tar några tag, sen släpper hon taget och blir irriterad. Mat går bättre, även fast det kan vara lite så där med. Så idag har jag inte ammat henne alls, bara på prov för att se hur det skulle gå. Och det gick hur bra som helst, hon har gladeligen ätit det jag gett henne.. Vanligtvis äter hon ju välling(ibland gröt) morgon och kväll, och barnmat till lunch. Men idag blev det ett mellanmål och middag också. Ammade inte förrän på kvällen, och hon var inte ens speciellt intresserad då heller. Så nu får vi se hur det går och försöka trappa ner på amningen i den takt det tar. Känns skönt, men lite konstigt också att sluta helt. Får väl ta det som det kommer kanske. Oskar var också sådär när han var kring 6 månader.. Var jättejobbigt, men jag härdade ut.. Tills han blev 9 månader, då var det ingen idé längre. Han vill inte ha. Så det är nog dags för Tilde också nu, att sluta.
Enda nackdelen är att hon blir väldigt hård i magen, gick väl lite fort fram idag. Måste köpa plommonpuré imorgon. Sen är ju inte sprängfärdiga bröst nån höjdare heller precis! Men det har gått bättre än väntat iallafall.
Nu är det iallafall sova som gäller. Förstår inte varför det alltid ska bli så sent innan man kommer i säng.Hoppas man får sova lite inatt bara...

Inga kommentarer: